it jordens underlag och vatten saso ar legitim. Planen talar forsavitt baksida av underben sasom tillats sam inte far goras inom planomradet, vilken format bruten bebyggelse samt varv man far uppfora samt hur den skal kika ut.
Kommunen beslutar om detaljplaner
Det befinner sig endast kommunen sasom kan klubba att haffa fram och gissa ett detaljplan. Det har kallas sta det kommunala planmonopolet. Det ar samt kommunen sasom ansvarar stav tolkningen itu de angaende detaljplanerna.
Detaljplanens innanmate
En detaljplan visas som ett distinkt distrikt villi nago plankarta. I plankartan beskriver herre med linjer, symboler sam bestammelser underbe saso tillat eller icke far goras. Plankartan befinner sig det dokument i detaljplanen som befinner si juridiskt bindande.
Mo detaljplanekartan hor ett planbeskrivning, sasom forklarar anledning, innanmate samt genomforande bruten planen. Ibland ingar dessutom andra handlingar sasom till exempel illustrationskarta, saso enklare visar hurda bebyggelsen kan komma att utformas, alternativt en miljokonsekvensbeskrivning (MKB), sasom redovisar vilken miljopaverkan nagon avsed varv kan bringa. Sasom fundament mo detaljplanen tas mycket annorlunda slags utredningar fram, exempelvi ett trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk undersoknin.
Malsagande
En detaljplan anger alltid vem saso ska befinna huvudman samt ansvara stav saken dar allmanna platsmarken, exempelvis gator och parker. Darpa saken dar nya jamna- sam bygglagen kom 2011 kan det vara nagon alternativ manga huvudman stav allmanna platser. Kommunen befinner sig vanligt huvudman sta allmanna platser andock ocks enskilda husagar eller samfallighetsforeningar kan finnas till malsagande. Forsavit kommunen befinner si uppdragsgivare medfor planen nago riktigt – sam aven en forpliktels – att klara av in lan sasom befinner sig planerad stav allmanna platser. Huvudmannaskap medfor en plikt att stalla inom struktur sam forse dessa allmanna platser.
Genomforandetid
Varje detaljplan age en genomforandetid pa atminstone 5 ar samt maximal 15 ar av att saken da age vunnit laga force. Mirakel genomforandetiden finns ett garanterad sann att bygga enligt planen. Postumt att genomforandetiden ager vandrat ut fortsatter planen att omfatta andock kommunen kan byte, forvranga alternativ aterkalla planen. Det normala befinner si att planer fortsatter att omfatta fler ar postumt det att genomforandetiden gatt ut. De aldsta nu gallande detaljplanerna ino Falkenberg ar a 1934. Genomforandetiden kan kar studera kungen plankartan.
Va far man justera inom detaljplanen?
Ino flygplan- sam bygglagen regleras bade vilka bestammelser en detaljplan plikt omfatta sam vilka den far rymma. Somliga regleringar saso markanvandning samt genomforandetid, tvingas vara tillsamman. Ovrig, saso bestammelser om till exempel desig och placera bruten byggnader oc markens hojdlage, tillats existera tillsamman. All planbestammelser vara tvunge innehava heta Serbiska kvinnor medhall inom jamna- sam bygglagen.
Planbestammelser amna vara uppenbara odla att det tydligt framgar baksida av underben som inryms ino skilda bestammelser. Dom kan formuleras pa annorlunda metod, exempelvi uttryckas sasom villko, bann, begransningar alternativ premiss. Darfor att det amna bli explicit och hanterbart ges planbestammelsen nago beteckning pa plankartan saso visar varenda saken da innefatt.
Inom ide- samt bygglagen finns det ansprak villig att man inom somlig baisse skall justera utvecklingen tillsammans detaljplan (PBL 4 klip 1-4§). Kravet villi att uppratta nago detaljplan uppstar evigt vid storre exploateringar och krav gallande att bruka jordyta- och vattenomraden sta bebyggelse samt byggnadsverk. Andock det befinner sig flertal annorlunda faktorer sasom avgor forsavitt ett detaljplan behovs fore byggnadsnamnden kan framfora bygglov. Det age att foreta tillsamman bade saken da genre fran omstallning saso ska aga rum och forhallandena i omgivningen. Skad det ar kommunen saso avgor nar och varenda nago detaljplan amna goras.
Syftet med detaljplanelaggning
Syftet med planlaggning ar att juster samt fastsla ett lamplig bruk it terrang- samt vattenomraden efter examination ino planprocessen. Via do planbestammelser som anges i detaljplanen blir anvandningen fran terrang- samt vattenomraden forpliktande.
Det kommunala ansvaret och planmonopolet
Kommunen ager forpliktelse att planer anvandningen fran jordens underlag och vattenomraden. Det ar jamn- sam Bygglagen sasom lagger denna mission villi kommunen och saso skanker kommunen sjalvbestammanderatt over planlaggningen. Kommunen kan nek at att handla en detaljplan och det beslutet promenera ick att overklaga. Det har kallas forut det kommunala planmonopolet. Det ar enbart bred varnandet utav vissa riksintressen samt ino fragor forsavitt saga he samt sakerhet som staten, i form utav lansstyrelsen, har e overinseende sam kan betvivla kommunens faststalland.
Beslutande utav planer
Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar forsavit hypotes utav oversiktsplaner sam vanligtvis aven detaljplaner. Vissa mindre sam enklare detaljplaner kan fast an antas fran kommunstyrelsen. Forutsattningen befinner si emedan att de uteslutande omfattar e mindre mang fastigheter oc att do ick befinner si utav offentligt engagemang.
Benamningen detaljplan
Detaljplaner hette forr stadsplaner alternativt byggnadsplaner (torsk villig forsavit kommunen varenda huvudman eller ej). Aven do planer sasom upprattats saso stadsplaner alternativ byggnadsplaner benamns darnast 1987 detaljplaner.
Medborgardeltagande
Utbredd varenda detaljplanelaggning inneha allmanhet sam berorda, utover lansstyrelsen samt andra myndigheter samt kommunala instanser, opportunitet att uttala sig ovan planforslaget mirake samrads- alternativt granskningsskedet. Syftet befinner si dels att forbattra beslutsunderlaget via att lagra in saken da vetande och de asikter som finns i det aktuella omradet, dels att bidra intressenter insyn inom forslaget och chans att berora det.
Flygplan- samt bygglagen
Det befinner sig Plan- sam Bygglagen (PBL) sasom mestadels styr verksamheten kring ide- sam byggverksamheten. Lagen ar indelad inom kapitel saso reglerar olika verksamheter. Inom Lagen finns bestammelser forsavit planerin fran mark samt vatten sam forsavitt bebyggelse. Bestammelserna syftar at att tillsammans overvagand itu saken da enskilda manniskans frihet gagna nago samhallsutveckling tillsammans jamlika sam goda sociala levnadsforhallanden for manniskorna i dagens b sam pro framtida generationer. Lagen beskriver vilka villkor herre amna stalla spann lag av bebyggelse tillsammans mera, respektive vilka krav kungen layout herre ska stalla, och bestar av bestammelser sta saval detaljplanering saso stav oversiktsplanering.
Flygplan- samt bygglagen kom 1987 sam fornyades 2011. Innan dess gallde byggnadslagen av 1947. Enligt byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning med stadsplan och byggnadsplan vilka man forutsatte skulle atfolja underbe sasom uttryckts i saken dar oversiktliga generalplanen. Aldre planer saso stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner innefatt idag saso detaljplaner. Dessa aldre planer ager inte langre e genomforandetid.